Personer som finns i mitt team byter jobb... jag blir ensam me mitt skiiiit. Handläggare byts, lillebror knarkar sönder skallen, mitt hjärta går åter i bitar.... för mitt sjuka jag saknar en familj jag inte haft sedan jag var 11 och inte kan släppa även om de släppte mig där i då.

Depression, sjukdom, mina vänner dör i cancer, i drogerna och jag försöker överleva.
Stänger av, orkar inte ta tag i det. Murarna hålls uppe och jag "mår bra", livet funkar o jag märker i te ens själv... för att det e för att jag stängt av satt upp murarna och sånt shiiit.

Nu har de rasat, ALLA känslor bara svallar över mig. Förluster av vänner, död och mitt egen shiiiit.
Dessutom, jag kommer aldrig nå mina drömmar. Fick min diagnos idag, extreme PTDS. Plus nå fint namn, som betyder att jag e överkänslig mot plötsliga ljud, händelser o rörelser. Känslig mot människors närhet, avstånds mässigt och att någon rör vid mig.
För att mitt liv ska funka, behöver jag lugn och ro. Lite folk omkring mig, jobba på ett ganska tyst ställe, som har samma folk och....

Det e såååå jävla trist, visst jag kan bli bättre I PERIODER kanske.
Läkaren o terapeuten på fredag, veta min nya medicin och när jag börjar min nya behandling.
Trodde livet skulle bli bra bara jag blev drogfri och jobbade hårt, MEN DET SPELAR INGEN ROLL HUR HÅRT JAG JOBBAR, vissa saker kommer aldrig funka för mig.

Fuck it, det gjorde mig inte gladare precis. Less på att dammarna brister hela tiden, jobbigt att vara ledsen jämt och känna mig sjukt sorgsen hela tiden.
Från att inte kunna gråta alls, till att gå sönder i miljoner bitar. LIVET SKULLE JU BLI BRA!!!

 

Kicki

19 september 2016 20:08

Oj oj, vet inte vad jag ska skriva. Men kan bara skriva hur det kändes för mig då jag behövde en ny njure och då behövs dialys så efter helgen skulle jag ha dialys. Den känslan var hemsk!
Men kan inte säga, jag förstår dig för vi alla känner olika.
Hoppas du finner harmoni lugn trots detta,det hasr varit mycket för dig ett par dagar. Kram

http://www.bergvis.blogg.se

Mia Fjällborg

19 september 2016 20:19

Jag fick just veta idag, att jag kanske ALDRIG kommer att må bra i dagliga situationer!
Jag trodde att bara jag blev drogfri och jobbade hårt, så skulle det bli ok.
Men allt jag råkat ut för, alla trauman och allt jag gjort och sett....

Gör att jag gått en diagnos och en annan som gör att jag har svårare att hantera vardagen och nå mina drömmar.
Det kanske inte spelar roll om jag får ny medicin, om jag gör min behandling som väntar... Jag kanske aldrig kommer ha ett normalt liv ändå, det suget!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min dotter har varit sjuk ett par dagar, hon väntar på att få operera bort halsmandlarna som varit svullna sedan fyra månader tillbaka. Sista veckorna har det varit jobbigt för henne, haft ont i halsen och haft svårt att äta... sista veckan har hon...

Magnet röntgen väntar i morgon... Jag o Moa, hoppas allt ser bra ut!!!! Tror att huvudvärken försvann mycket när jag fick nya glasögon, högre styrka på brytningen och på synen. Så jag hoppas, att allt e som det ska. God natt! ...

Det gör jag faktiskt, om 16 dagar har jag varit nykter i drogfri i 2 år... nu tänker jag inte ens på att vara drogfri eller inte, JAG BARA ÄR DET. Tillbaka på jobb efter nästan 2 månaders sjukskrivning, back at the gym och klarar att köra längre pas...

Jag var mer eller mindre själslig död från 12 års ålder, va väldigt få personer som kunde att få mig att må bra en stund eller få situationer jag kände mig levande i. Sen 16/11, 2014 förändrades allt. Jag vågade lite på den terapeut jag fick inne på...

Människor e vi, måste jag va en typiskt tjej eller kille? Ibland känner jag mig mer som kille än tjej, men det betyder inte alls att jag vill köns operera mig. Jag e bara inte en typisk tjej. Gillar mitt korta hår, jeans och t-hirt o gärna huvtröja....